Dimman lade sig över byn några dagar. Att gå promenader med hunden har känts som att gå i en skräckfilm. Mörkt, dimmigt och hundar som ylar och skäller i fjärran. Jag och hunden är aningens mörkrädda så promenaderna har inte blivit långa på eftermiddagarna om vi säger så. Till hundens lycka kanske ska tilläggas, hon är ju lite lat den där rackarn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar