Bordet

Kommer ni ihåg köksbordet jag stod och slipade tidigare?

Nu är det klart!

Första advent

Det blev första advent och jag gick nog all-in vad gäller julpynt. Älskar julen så här i början, jag pyntar och myser och mår bra. Jag bakade till och med lussebullar i helgen! Sen kommer man till själva julafton och nånstans där blir jag deppig. Det blir som nåt antiklimax. Lite som ett "jaha, var det allt?" och så har man glömt bort en månads julmys. I år är jag beredd. I år ska jag inte bli deppig. I år ska jag njuta till fullo!

Den färdiga adventsljusstaken med mossa och granris och lite pärlor och glitter.

Julmarknad i Leksand

Det kom till slut lite snö på kvällen som yrde upp på fönstren
och skapade rejäl adventsstämning

Ljuset i tunneln

Nu börjar vi äntligen se ljuset i tunneln, även om det är mycket arbete som fortfarande återstår. Trappan är till sist färdigslipad tack vare en stor arbetsinsats av Martin. Som han slitit med den där trappan. Men nu är den ren och fin och nu är det snart dags att köpa färg och börja måla.

Vi ser framför oss en ljusgrå färg på trappan, vit pelare och vita panelskivor på väggarna. Ledstången ska bytas ut mot en gammal träfärgad rund ledstång som vi hittade uppe på vinden (tack svärfar att du inte slängde den!).

Panelskivorna kommer att bli trixiga att sätta dit men det ska vi nog fixa. Sen är det tapetsering och ett nytt golv och sen är det klart. Låter ju hur simpelt som helst men kommer väl ta sin lilla tid ändå.

Målet att ha klart hallen till jul är dock helt kört. Vi satsar på att ha hall, vardagsrum och matrum klart till NÄSTA jul istället. Så kan vi bjuda hem nära och kära för julfirande. Det är väl ett bra mål?

Pyssel och pill

Vet inte vad som tagit åt mig, men de senaste dagarna har jag varit sjukt pysslig.

Jag skickade Martin till Panduro med en inköpslista och när han kom hem satte jag igång med projekt adventsljusstake. Tyvärr blev jag inte klar då jag saknar granris, men det fixar jag på fredag eller lördag.

Idag blev det julgruppspyssel. 5 hyacinter, 1 murgröna, 1 mini julstjärna och lite mossa, glitter och pärlor resulterade i tre olika julgrupper.

Nu är jag nästan redo för första advent.

Tidafors

Det här är väl jag i ett nötskal. Fastän att hallen inte är klar på långa vägar så går jag omkring och planerar vardagsrumsrenoveringen. Vi hittade en soffa på IKEA som Martin inte tycker är så vacker men som vi båda tycker är så jäkla skön. Nu försöker jag intala honom att den är fin och att det kommer passa i vardagsrummet.

Det handlar om soffan TIDAFORS. Säg att den passar då...

 

Bild lånad från IKEA.se



Den här bilden visar ganska tydligt hur jag ser soffan i vårt vardagsrum.
Vi kommer också ha matrum i anslutning till vardagsrum.  

  

Fars dag

Idag är det fars dag. En dag som inte betyder nånting för mig.

Jag har inte vuxit upp med min pappa. Han valde något annat istället för att vara pappa. Han valde något starkare, eller om det starka valde honom. Nu finns han inte längre.

Min pappa är död. Han dog i sviterna av ett långt alkoholmissbruk. Han tog sig aldrig ur det och jag vet inte om jag ska vara förbannad på honom för det eller om jag ska tycka synd om honom.

Jag är van vid att inte ha en pappa. Jag sörjde inte min pappas bortgång. Jag sörjde istället att jag aldrig fick ha en pappa som dom andra barnen. Men jag är evigt tacksam för att min mamma lämnade min pappa så att jag och min bror slapp växa upp i hans missbruk.

Fars dag är den enda dagen på året jag blir påmind om att jag aldrig hade en pappa. Jag kommer aldrig att ha en pappa. Jag vet inte om jag ska vara förbannad eller ledsen.

Fars dag betyder inget för mig. Inte mer än en påminnelse om vad jag aldrig haft.

Imorgon är en ny dag. Min födelsedag. Och den betyder massor. Och det tackar jag min pappa för, att han fixade så att jag blev till.

In i dimman

Dimman lade sig över byn några dagar. Att gå promenader med hunden har känts som att gå i en skräckfilm. Mörkt, dimmigt och hundar som ylar och skäller i fjärran. Jag och hunden är aningens mörkrädda så promenaderna har inte blivit långa på eftermiddagarna om vi säger så. Till hundens lycka kanske ska tilläggas, hon är ju lite lat den där rackarn.

Home alone

Ikväll är jag och Tufvisen ensamma hemma. Martin ska på after-tenta, eller tentafest som vi sa på "min tid" (gud vad jag lät gammal där).

Kvällen kommer således att spenderas i soffan tillsammans med nåt gott att äta, Arga Snickaren och Greys Anatomy som sällskap. Känns helt ok om ni frågar mig. För är det inte så, även om vi tycker det är fasansfullt tråkigt när våra sambos ska iväg på nåt, så är det ändå lite skönt med egentid. Därför tänker jag njuta av den här kvällen i min ensamhet.

Möblerade förresten om i vardagsrummet uppe i helgen, så planen är att tända alla ljus i spisen och på bänken och ha en riktigt mysig onsdagskväll.

Vilodag

Söndagar är min vilodag. Den enda dagen i veckan jag är religiös, brukar jag säga. Söndagar spenderas därför helst i soffan med t ex en kopp kaffe och en bok. Och det är precis vad jag ska göra den här söndagsförmiddagen.

iPhone vs Android

Jag började Twittra om Apple och hur deras produkter fördummar människan, insåg att jag hade för mycket att säga på 140 tecken så det är lika bra att skriva ett inlägg.

När jag säger att Apples produkter fördummar människan så säger jag detta med en iPhone4 i fickan och en iPad på nattduksbordet. Så jag är väl kanske redan fördummad. Men för att väga upp det hela har jag även en Androidmobil (Google Nexus S) vilken är min andra Androidmobil.

Jag förnekar inte att Apples iPrylar är användarvänliga, snygga och jävligt bra. Men när man har en Androidlur i ena näven och en iPhone i andra så är det lättare att jämföra än att bara slänga ur sig: "Apple är skit!".

Apple är inte skit. Apple är istället jäkligt duktiga, och smarta(!) - men fördummar användaren. Men vad menar jag då med att iPrylarna fördummar användaren? Jo, titta på en iPhone, det finns en knapp - hemknappen - det går liksom inte att missa vilken knapp som man ska trycka på. En Androidmobil har oftast minst tre knappar - Tillbaka, Meny och Hem - som enligt mig är tre mycket användbara knappar och något jag saknar på en iPhone. Istället har iPhone lagt in så att Tillbaka och Meny måste byggas in i alla enskilda appar vilka oftast placeras på exakt samma ställe.

När man äger en iPhone eller en annan iPryl så accepterar man Apples val på hur telefonen eller prylen ska användas. Man är styrd i hur hemskärmen ser ut, var appar placeras, hur man låser upp telefonen. Äger man istället en Android och inte är nöjd med hur t.ex. Samsung utformat sin låsskärm, "Ja men byt den då!" säger lilla Droidgubben och ett besök i Android Market senare så kan jag ha en helt annan låsskärm. Eller som i mitt fall där jag ägde en SonyEricsson Xperia x10 mini och verkligen avskydde hemskärmen. Jag bytte ut den till en annan Launcher och vips blev telefonen användbar!


Vad jag försöker säga med min "fördumning" är att vi människor ständigt och jämt strävar efter valfrihet men när det kommer till de prylar vi använder mest, som t.ex. mobiler och datorer, ja då ska vi vara styrda och inte ha någon valfrihet alls. Är inte det en steg mot fördumning eller är det bara jag som inte fattat grejen med de låsta iPrylarna ännu?



Ville bara säga att Android roboten är förbannat söt!



Trappjobb

Kommer ni ihåg trappan? Den jag drog av heltäckningsmattan ifrån i mars? Nu är det äntligen dags att ta tag i den igen.

Eftersom vi kom på att det vore smart att måla taket i hallen uppe innan vi började slipa och färdigställa trappan fick den vänta. Och när vi hade målat taket kom vi på att vi skulle måla väggarna och när vi målat väggarna kom vi på att vi skulle måla räcket. Men nu är allt det klart och vi kan äntligen börja färdigställa trappan..

Så dagens jobb blev att plasta in hela trappan (för att minska dammspridningen i övriga huset och sen börja slipa.

Inplastad trapp

Slipa slipa slipa...

Resultatet? Ja det kommer nog så småningom... :)

Helg ljuva helg

Och så var det fredag igen. Veckorna går i ett rasande tempo och vi är redan inne i oktober och jag känner att jag inte hinner med.

Jag hinner inte med på jobbet, jag hinner inte med hemma, jag hinner inte med mina vänner, jag hinner inte med min hund, jag hinner inte med mig själv.

Var tar tiden vägen?

Det är på helgerna man har tid. Tid som ska räcka till till hem, vänner, pojkvän, hund, mig själv. Och det gör det inte.

På en vecka är det 168 timmar. Av dom timmarna är går 56 timmar åt till att sova. 5 timmar går åt till att duscha, äta frukost och göra sig redo för arbetsdagen. 39 timmar går åt till att vara på jobbet. 30 timmar är vardagskvällar där man inte hinner mer än hem, laga mat, ut med hunden, och sitta i soffan en timme med pojkvännen. 38 timmar återstår då till helgens alla "måsten". På 38 timmar ska jag hinna städa, tvätta, renovera, träffa vänner (som bor 2 timmar bort), ägna tid åt hunden, åt pojkvännen och inte minst åt mig själv.

Jag får det inte att gå ihop. När ska jag hinna nånting någonsin? Och den dagen man har barn att ta hand om, hur ska man DÅ hinna?

Men nu är det fredag och snart helg. Helg ljuva helg....

När det är tyst

Jag är en sån som överanalyserar väldigt mycket. Det är väl inte bra för mig egentligen, men jag kan inte låta bli.

Ta bara ett sånt här exempel, när folk runt omkring mig plötsligt tystnar. När sms inte svaras på. När mejl inte svaras på. När frånvaron på Facebook är påtagligare än nånsin. Jag vet inte, överanalyserar jag eller bör man bli orolig?

Jag hatar känslan: "Har jag gjort nåt?" eller "Är du sur på mig?".

Jag hatar den känslan. Och det är den som kommer när det blir tyst.

Höst

Vi har inga lövträd på vår tomt, förutom några fruktträd. Det är ju skönt det för det blir ju inte så mycket löv att kratta. Men höstträd och löv är ju så vackra. Som tur är har grannen ett jättevackert träd just nu som jag "lånar". Visst blir man glad av det?

Bror Duktig

Känner mig duktig idag. Men Martin var nog ännu bättre. Han blev bror Duktig och gick efter och påpekade allt. Fruktansvärt irriterande. Det är tur att han är bra snäll annars. ;)

Grundmålade fönstren i matrummet. Så nu ska dom bli vita. (Bröstpanelen ska väck, därför gör jag inget åt det just nu...)

Före: Furu furu furu. Dörr och fönster ut mot altanen.

Före: Furu från ett annat håll.

Under tiden: Grundmålat fönster ut mot baksidan.

Under: Grundmålat. Syns lite dåligt.

Efter fönstermålningen kände jag att jag ville göra nåt mer. Så jag drog igång med slipning av ett gammalt furubord. Gjorde klart bordsskivan och det blev som ett helt annat bord.

Slipa slipa slipa

Slipa lite mera...

Känner mig nöjd med dagens sysslor. Så nu blir det hämtamat och ett glas vin. Because we're worth it!

Finn 3 fel

Veckans bioannons i Leksandsbladet. Jag kallar den "finn 3 fel"-annonsen...

Fel 1: The Tree Musketeer - Trädmusketörerna? Ny film endast i Leksand? Eller?
Fel 2: Bilden visar Spy Kids. Trädmusketörerna feat Spy Kids. Eller?
Fel 3: Kommande film: Johny English  - Kommentar överflödig.

Bloggtorka

Försöker komma på nåt att skriva. Men jag har inte speciellt mycket att skriva om. Det mesta går på rutin. Ekorrhjulet snurrar. Det är liksom höst och sen inget mer.

Egentligen borde man införa höstlov för vuxna också. Hur trötta och håglösa är vi inte under höstmånaderna, för att inte tala om vintermånaderna? Ge mig en veckas semester i oktober/november och jag ska stråla som en sol i några veckor till.

Tittar på resor och drömmer mig längre bort än Gävle. Men det är just det att det stannar vid drömmar. Det blir ingen resa. Inte det här året i varjefall.

Låter inte vidare uppiggande idag. Men så är det ibland. Man kan inte alltid vara på topp och just idag är jag nog ganska långt från toppen.

Försöker Facebook säga mig något?

Var och varannan dag när jag loggar in på Facebook möts jag av följande annons eller annonser i samma tema...

Känner Facebook av att jag snart är 33 år och ännu inte har barn och på så sätt försöker säga mig något? Oavsett känner jag mig lite förföljd. Sluta med det tack.

Jag ska måla hela världen lilla mamma

Hallen på övervåningen har fått en liten makeover. Från att ha varit furu, furu, furu är det numera vitt, vitt, och lite grått. Lite pill kvar är det vid trappan men det hinns med. Hallen blev ljus och fin och nu är det bara möbler som ska dit.

Godissugen

Den här veckan har varit hemsk. Godissuget har varit olidligt.

Tur jag har ett litet förråd med götta...

Ta ansvar för dina egna handlingar

I helgen fick jag en fråga, om jag kunde lämna in en travandel eller vad det heter. Jag sa att jag inte fattar nåt av det där så jag ville helst inte göra det och så var det inte mer med det.

Idag får jag reda på att andelen hade resulterat i en vinst på 17 000 kr. Detta sades i en något anklagande ton och jag vet inte om det är meningen att jag ska ha dåligt samvete, men det har jag inte. Alla tar väl ansvar för sina egna handlingar, att skylla på nån annan att man inte vinner på trav övergår mitt förstånd. Varför inte åka och lämna in den där grejen själv??

Sen tvivlar jag ju på att jag hade fått ta del av vinsten om jag hade lämnat in andelen. Då hade det varit: "Jaha, surt för dig att du inte var med också då." Eller nåt i den stilen.

Nej, sluta ge mig dåligt samvete för saker som jag inte ska ha dåligt samvete för. Jag blir bara förbannad!

Det är höst nu

Vi kollade på en film igår. Scream 4. Vi valde att se den ganska tidigt på kvällen för att vi just inte hade nåt speciellt annat att göra. När filmen var klar vid nio var det kolsvart ute. Var tog alla dessa ljusa sommarkvällar vägen?

I morse gick jag upp som vanligt runt klockan sju. När jag gick ner och skulle äta frukost var jag tvungen att tända kökslampan. Det var så mörkt. Inte kolsvart som igår kväll, men dunkelt. Dunkelt nog att få mig att tända kökslampan. Var tog alla ljusa sommarmorgnar vägen?

Det är väl bara att konstatera. Det är höst. Och med höst kommer min nedstämdhet. Bäst att göra nåt åt saken - och inte som jag brukar, tröstäta massa onyttigt. Nej, nu krävs det träning och renovering för att få mig på bra humör. Tror jag.

Bästa lotionen ever

Biotherm  Lait Corporel - bästa lotionen ever!

För en herrans massa år sen köpte jag alltid Biotherms lotion och deo. Sen av nån anledning slutade jag med det - förmodligen för att det är så himla dyrt.

Men så åkte jag på Ålands-kryssning förra veckan och tänkte att nu var det banne mig på tiden att jag unnade mig en sån där lotion igen. Och sagt och gjort. Lotion och deo, 400 kr fattigare. Men satan i gatan vad bra Biotherms lotion är! Jag doftar som en citron och är len som en persika. Som en liten fruktsallad i höstmörkret. 

När det tar stopp

Luften gick ur mig.

Jag hade en mental lista över saker som skulle göras och kommas ihåg idag. Den listan sprack redan på morgonen när jag insåg att jag glömt inte bara en sak utan två ganska viktiga saker. Nu gick det ju bra ändå men det kändes som att det var där det gick snett för efter det gick saker och ting inte min väg och när jag till slut äntligen fick komma hem var jag helt slut. Snällaste underbaraste pojkvännen sa då åt mig att lägga mig och vila så fixade han maten och det var guld värt!

Nu har jag haft en tycka-synd-om-mig-själv-kväll och hoppas på nya krafter imorgon.

Tröttsamt

Idag är en sån där dag när jag inte har någon energi eller tålamod. Blir irriterad på minsta lilla och vill bara kura ihop mig som Tuva på bilderna...

Saker som faktiskt blev gjorda i helgen

Vi fixade faktiskt två saker på listan. Måla lister och skrapa tapeter. Det tar sig... Framförallt när Martin kom på att man kunde slipar ner tapetresterna istället för att skrapa. Då jäklar gick det undan! 

Slipad vägg

Målat fönster - en strykning kvar

Modeblogg.. eller nä...

Hurtbulle-wannabe

Jag har inte börjat modeblogga men jäklar vad hurtig jag känner mig i mina träningskläder - i gymmet dessutom!

Byxor - Nike

Linne - Lager 157

Överdragsjacka - Ullared

Grymt! 

Söndagsmiddag

Man skulle kunna kalla det här något av min paradrätt. Fetaostgratinerad gnocchi med kyckling. Och det blev det till Söndagsmiddag idag. Gudomligt gott!

Recept:
2 st Kycklingfilé
2 st vitlöksklyftor
1 tsk sambol oelekpasta
2 tomater
2 msk olivolja
800 g potatisgnocchi (färdig)
200 g fetaost

Gör så här

Sätt ugnen på 200ºC.
Skala och finhacka vitlök.
Finhacka tomater.

Hetta upp matolja i stekpanna.
Lägg i kyckling, vitlök och sambalpasta.
Stek kycklingen i cirka 10 minuter utan att bränna.

Tillsätt gnocchi och blanda.
Lägg över i ugnssäker form eller plåt.
Smula över fetaost.
Gratinera i ugnen i cirka 5 minuter.

Höst

Utsikt från stranden vid svärföräldrarnas stuga

Det känns att hösten har anlänt. Det är klar frisk luft och man vill gärna sitta inne och mysa.
Ser fram mot när vi renoverat klart hallen och kan börja med vardagsrummet. Sen kan vi sitta i vår nya soffa - som vi inte köpt och är oense om vad för soffa vi ska ha - och titta på elden som brinner i kaminen.

Men det är ju ett tag dit. Först ska ju hallen bli klar....

Saker som borde göras i helgen

Vi är ju som bekant mitt uppe i renovering av hallen. Den har väl stannat upp lite igen. Verkar som vi aldrig får in ett bra flow i vår renovering. Alltid är det nåt som kommer mellan.

Men nu i helgen har vi "bara" en kräftskiva som vi ska på. Således borde vi kunna få undan lite grann. Därför kommer en lista på saker som borde göras i helgen:

1. Måla klart dörrlister, fönsterlister och golvlister i hallen uppe (endast grundmålade just nu)
2. Grundmåla trappräcket i hallen uppe.
3. Riva tapeter i hallen uppe och i hallen nere.
4. Börja med taket i hallen nere.
5. Slipa trappen.

Nu tror jag vi kanske gör en punkt (punkt 1) och inget mer. Men man lär väl ha en lista i varjefall.

Hur gör ni när ni renoverar? Har ni lagt upp det som ett projektarbete med nogrann planering? I vårt fall känns det lite som att vi har en grov plan och sen duttar vi lite här och lite där. Kanske därför det stannar upp så lätt?

Vi går mot mörkare tider, eller?

Jag ska till frisören idag. Ska ta tag i färgen på håret. Ser just nu ut som 7 svåra år i håret. Så nu är frågan, ska jag bli mörkhårig igen eller fortsätta vara blondin? Jag kan banne mig inte bestämma mig!

Åt det blondare hållet?

eller det mörkare hållet?

Edit: Det blev mörkt. :)

Ett glas vitt tack.

BLGD

Ett glas bubbel

Vi var på kräftskiva i helgen. En kanontrevlig kväll hos min kompis Hs stuga.

Jag fick köra, därför blev det ett glas bubbelvatten istället för ett glas bubbel. Men det gick ju alldeles utmärkt det också. Dessutom är det ju bra för min viktnedgång om jag inte pimplar vin varje helg...

Ett konstaterande bara.

Måste man alltid försvara sig?

Jag har sedan Internet kom in i Svenssons liv alltid hållit på med nånting på webben, det har varit egna hemsidor, hundhemsidor, bloggar, Facebook och nu senast Twitter och alltid har jag fått försvara mitt användande av de nya medierna. Varför ska jag behöva stå till svars för hur man kommunicerar och använder modern teknik?

Min familj var tidigt kritiska till att jag la ut bilder på mina hemsidor. Jag slutade göra det för jag orkade inte ta fajten på den tiden. Men mina komipsar åkte med på festbilder. Många gånger var det uppskattat då vissa kompisar som var ute och reste ändå kunde ta del av det som hände hemma. Men många gånger fick jag höra med en suck: "Kommer det här ut på hemsidan nu?"

Det där har fortsatt, med Facebook och Twitter och bloggar. "Oj, nu tar hon kort, nu ligger det ute på Facebook om 2 sekunder." Många säger det säkert för att vara lustiga, men jag tröttnar. Till slut lägger jag inte ut nånting nånstans men det är ju inte heller kul.

Ett tag tog jag en ofrivillig paus på Facebook. Jag hade fullt upp med annat. Då fick jag höra att folk blivit oroliga för mig för att jag inte fanns där. Men ändå ska jag behöva sitta och "försvara" mitt användande av sociala medier varenda gång jag befinner mig i sociala sammanhang IRL. Och ska jag vara helt ärlig börjar jag tröttna.

Jag tycker bloggar, Facebook, Twitter och andra sociala medier fyller en stor funktion i dagens samhälle. Visst är det mycket mumbojumbo och nonsens som skrivs men mycket viktigt finns där också (ok, kanske inte just här då, men på andra ställen). Men sen finns ju underhållningsvärdet också. Och det är väl där de flesta bloggar kommer in, nöjet med att följa personer man beundrar eller förundras över.

Men gör mig snälla en tjänst, visa uppskattning att jag finns på nätet istället för att hacka ner på min nät-existens. Det skulle vara mycket mer upplyftande. Tack och bock.

Hallå i luren?

Jag ringer nästan aldrig, förutom till mamma. Jag skickar sms, mejlar, eller kommunicerar via Twitter och Facebook. Men jag ringer nästan aldrig. Döm då av min förvåning när jag träffar människor som inte svarar på sms eller svarar när man skriver till dom på Facebook. Vad är grejen med det?

Ok om jag vet att människan i fråga inte är aktiv på Facebook, eller aldrig har med sig sin mobiltelefon. Men när det inte är så då? När människan skriver statusar efteråt och ÄNDÅ inte svarar och sitter med en mobiltelefon i handen nästintill hela tiden. Vad är grejen då?

Är människan sur på en? Eller har den missat meddelandet? Jag känner att jag har gjort vad jag kunnat i kommunikationsväg, ja förutom att ringa då. Men herregud. Vi lever väl inte på 1990-talet heller!?

Båtliv

Liten hund i liten båt

Sen jag började jobba har såklart vädret visat sig på sin allra bästa sida. Som tur var höll det även i sig över helgen så i lördags packade vi väskan och drog ut på Siljan i båten.

Båtliv är numera mitt nya mål. Satan i gatan vad najs det är!

Biggest Loser Gävle Dala

När jag flyttade hit till Leksand var jag ganska normalviktig, inte för smal, inte för tjock, alldeles lagom med kanske nåt kilo i överflöd. Men jag var nöjd med mig själv. Efter ett och ett halvt år av småstadsidyll - dvs inga avstånd att röra sig på vilket leder till ingen vardagsmotion what so ever - har jag lyckats gå upp över 10 kg!

Detta är ju såklart inte bra för hälsan och inte heller psyket. Därför har jag och min fd kollega IL nu dragit igång Biggest Loser Gävle Dala där dom enda deltagarna är just jag och hon och vår coach är vår andra fd kollega KL som vi utnämnt till vår egen Jillian Michaels. Nu behöver ju knappast IL gå ner nåt i vikt men ville ha en skjuts igång med träning så nu kör vi.

Har senaste veckan sprungit tre gånger med upplägget 10 min uppvärmningspromenad, 10 min springa/gå och avsluta med 10 min promenad. Nu blev det dock 17 min avslutningspromenad för mig men det funkar bra det också. Och för första gången någonsin är det KUL att springa! Och då är det bara att hoppas att kilona kommer att försvinna sakta men säkert också.

Följ vår kamp på Twitter på #BLGD!

När det ofattbara händer...

Fredagens hemskheter i Norge satte en dyster prägel på sista semesterdagarna. Det känns lite obetydligt att man klagar på att semestern är slut när sånt här händer. Jag lever, mina nära lever. Jag har ett jobb att gå till, jag har en fin sambo och en söt hund. Jag får bo mitt ibland de vackraste av platser. Men dysterheten sänker sig över mig. Det är då det är viktigt med närhet.

Vi människor behöver närhet. Även om vi är arga, sura och vill vara för oss själva är det närhet vi behöver. Med närhet och kramar och beröring förändras sinnesstämningen, den kan förstärkas men i slutändan mår vi bättre. Vi känner att vi inte är ensamma.

Krama varandra. Krama mig. Kram till dig.

Omvänd anorexi

Jag tror jag lider av nån slags omvänd anorexi, eller hur jag ska förklara det. Det är så att när jag ser mig själv i spegeln tycker jag att jag ser väl ganska så normal ut storleksmässigt. Att vågen skvallrar om nåt annat väljer jag liksom att förbise och tänker att i spegeln ser jag ju skaplig ut iaf. Låter ju som de vanliga anorektikerna, men i mitt fall är det liksom tvärtom. Jag är inte för smal, jag är för stor!

Kallduschen kommer när man får se ett foto av sig själv, eller flera foton från olika tillfällen. Och tänker: "Är jag verkligen så DÄR stor?" Och ja, det är jag nog tyvärr, för jag vet ju vad vågen säger och jag vet vad jeansen säger - eller snarare skriker - när jag försöker få igen den storlek jag en gång bar och kände mig snygg.

Så om sanningen ska fram så har jag lagt på mig alldeles för mycket de senaste åren. En gång i tiden tränade jag 5 dagar i veckan och hade en normalvikt, varken för smal eller för tjock. Men sen hände nåt och nu sitter jag här med min omvända anorexi och tänker att i spegeln ser jag ju ganska okej ut och så tar jag en kaka till... Hur är man funtad då?

Spegel spegel på väggen där...

Nu har även spegel, krokar och toalettrullehållare kommit upp.

Spegeln blev till slut en Hemnes från IKEA.

Det enda som saknas nu är en handduksstång där duschhanddukar kan torka. Vi har bara inte hittat the one...

Snopen semester

Vi åkte - trots förkylningar - iväg på semester. Målet var Köpenhamn och Take Thats Progress Live-konsert. Man kan säga att vi blev aningens snopna när vi stannade en taxi, hoppade in och sa att vi skulle till Parken och "Take That concert" och taxichauffören tittar på oss och säger: "No concert, it's cancelled."

Robbie Williams hade gått och blivit matförgiftad och semestern fick ett anti-klimax utan dess like. Nästan 80 mils bilresa och sen ingenting. Snopet var bara förnamnet.

Men vi fick ju se Tivoli och Nyhavn och Strøget och shoppa lite och äta gott och bara njuta, så helt bortkastad resa var det ju inte. Och så fick jag ju åka över Öresundsbron också.

Ett stopp i Gränna kändes som ett måste

Där uppe vid översta balkongen bodde vi.
Scandic Weber på Vesterbrogade. 

Vårt fantastiskt mysiga hotellrum på Scandic Weber.

Närmare än så här kom vi inte Take That. Ryktet gick att de övriga i gruppen åt middag här. 

Entrén till Tivoli

Min kompis på akvariet på Tivoli. En lustig liten filur. :)

Fullt med folk på Nyhavn

Öresundsbron